Jag blev inte bara lite förkyld som jag trodde. Jag blev helt enkelt sjuk. Igår kväll när jag gick och la mig hade jag ren frossa. Jag insåg direkt att febern steg mot oanade höjder. Det var som när jag var ett litet barn. Kan inte minnas att jag haft sådan frossa som vuxen. Förmodligen har det hänt, men det är helt klart länge sedan.
I morse vaknade jag och kände mig fortfarande mosig. Tog faktiskt tempen, tänkte att jag kanske inte borde gå till jobbet om febern fortfarande var hög. Jag hade 38,1 och det kändes så där mitt emellan om jag ska vara ärlig. Det hela slutade i alla fall med att jag tog alvedon och gick till jobbet. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det skulle vara bättre för eleverna att träffa sin “vanliga” lärare när de kom tillbaka från sportlovet. De är ändå alltid lite stissiga efter ett lov och står då en vikarie där är ju risken att de blir ändå stissigare. Nej, det kändes som om det skulle vara bättre för dem med sin gamla fröken….tryggare så. Sagt och gjort, jag åkte dit och det gick förhållandevis bra. Nu är jag dock så trött att jag knappt orkar skriva detta inlägg. Därför avslutar jag nu och säger god natt!
Marie
